Diesellok littera T4 (T41)

Senast uppdaterad tisdag, 21 januari 2020 21:31

T4 stationerad i Borås

Thomas Berg har börjat bygga en modell av en T4 som varit stationerad i Borås.

Klicka på bilderna för visning i större fönster. / Stäng fönstret för att återgå hit.

Click the pictures for a larger view in new window. / Close the window to return.

Littera T41 — Nydqvist & Holm AB — Axelföljd: (A1A)'(A1A)'.

Detta är littera T41 nr 204 — fotograferad i Örebro.

Bild från Wikipedia

Del 1

Projekt T4

Jag fick en fråga från Göran Rosén om jag hade lust att skriva lite om mitt pågående lokprojekt.

Nu äntligen har jag nappat på detta och tänkte dela med mig av detta projekt uppdelat i några delar.

Det här bygget är inte tänkt att resultera i ett perfekt skalenligt lok, det skulle jag varken ha tålamod eller resurser till. Jag hoppas dock detta kan ge inspiration till andra att dra igång byggen.

Bakgrund

För ett antal år sedan fick jag chans att köpa lite begagnade lokdelar från ett byggprojekt som inte blev helt avslutat. De väsentligaste delarna var ett ramverk till ett stort diesellok och två treaxliga boggier. För ett par år sedan började jag fundera på att starta ett byggprojekt. Jag har alltid varit intresserad av diesellok och speciellt de som drevs med stora 2-takts V-motorer med 12 eller 16 cylindrar. Det är något speciellt med ljudet från dessa motorer och jag började fundera på om det skulle gå att bygga ett modellok som skulle fungera likt de riktiga loken och kanske även låta lite som de riktiga förebilderna.

Projektstart

Det skulle vara kul att bygga ett svenskt diesellok, men vilken typ skulle det bli? Jag insåg snabbt att det inte finns så många att välja på med 3-axliga boggier så valet kom ganska snabbt — ett T41 lok. Jag lyckades få tag på en bok skriven om denna lokmodell och fick också tag på några ritningar. Loktypen T41 hette från början T4 och hade till en början stora strålkastare. Jag tyckte detta ursprungliga utförande är vackrare än det senare och dessutom såg loken ut så när de började sin tjänst i Borås på 50-talet. Det fick bli detta utförande för mig också.

T41 fotograferad vid Karlsborgsbruk 2012.

Nu blev det dags att leta nyckelkomponenter. Detta bygge är ett budgetbygge. Därför fick det bli mycket återanvändning av diverse utrangerade prylar.

Två Briggs & Stratton motorer från havererade gräsklippare, en begagnad växelströmsgene-rator, ett halvdåligt bilbatteri och diverse annat.

Bild från Wikipedia

Byggstart

Bygget drog igång under hösten 2017.

Ramen fick nu kapas till rätt längd och boggierna monteras. De är egentligen något för långa för T41 så jag fick modifiera skalan lite marginellt. Nu gällde det att lägga upp huvudlayouten för loket med placeringen av motorer med mera.

Foto: Thomas Berg såvida ej annat anges.

abc

Ett ramverk tillverkades för att hålla motorer på plats tillsammans med generatorn. Ramverket tillverkades av hopsvetsade fyrkantsprofiler. Gångbord och yttersidor

på chassit tillverkades av kraftiga plattjärn.

Efter detta började karossen få sin form.

Den är uppbyggd av fyrkantsprofiler samt tunnplåt. Plåtarna böjdes över rundjärn med hjälp av hammare.

En kedjetransmission byggdes för att koppla ihop de båda motorerna samt en remtransmission till generatorn. Efter tips från våra holländska vänner bytte jag senare ut kedjetransmissionen till en kuggremsdito.

Avgasrören kopplades till en begagnad ljuddämpare från en Citroën för att få bort

det karakteristiska gräsklipparsmattret.

Efter att ha brottats med stora problem att få Briggs & Stratton motorerna att starta och fungera bra (trots renovering av förgasarna) beslutade jag mig för att investera i en Dynastarter.

Jag hittade en begagnad Dynastarter till ett bra pris men tyvärr roterade den åt fel håll.

Därför jag fick bygga en extra remtransmission på ovansidan på en av motorerna. Dynastartern är tänkt att fungera både som startmotor och generator till startbatteriet.

Ytterligare karossarbeten gjordes

och husen till de stora strålkastarna

tillverkades av stålrör och plåt.

Nu börjar det fyllas på under karossen också.

Nästa steg blev nu att bygga ihop elmotor-

drivningen i boggierna. Jag hade köpt fyra

stycken elmotorer för detta ändamål.

Målet var att drivningen skulle vara som

förebilden, dvs drivning på vardera boggiers

ytteraxlar och ingen drivning på mittaxeln.

Det blev ett väldigt pusslande att få plats med tillräcklig utväxling i de befintliga boggierna och de befintliga kedjehjulen som redan satt på ytteraxlarna.

Efter idogt letande hittade jag lämpliga kugghjul hos en tillverkare i Tyskland (Norelem).

Projekt T4 — Del 2

Här fortsätter jag min projektbeskrivning.

Detta avsnitt börjar med utmaningen att

konstruera en styrning av strömförsörjningen

till drivmotorerna, så att loket skall kunna gå både långsamt och snabbt och med liten dragkraft och stor dragkraft.

Förebilden T4 använder en V12 dieselmotor som driver en generator som i sin tur ger ström till de fyra elmotorerna. Det sitter en elmotor vid var-dera ytteraxeln på de 3-axliga boggierna.

Gaspådraget sker stegvis med omkopplingar så att elmotorerna kan arbeta både seriellt och parallellt. Samtidigt som dessa omkopplingar sker så ökas också motorns gaspådrag för att möta den större belastningen. Det brukar i allmänhet vara 8 steg för detta pådrag.

Min tanke var att försöka efterlikna detta så nära som möjligt för att få till rätt känsla i loket.

Jag visste att detta inte skulle bli lätt att efterlikna i mitt lok.

För några år sedan var Jan Söderlund på besök på BMÅS med sitt amerikanska diesellok. Det var jätteintressant att se hur väl detta lok fungerade och jag fick ovärderliga tips från Jan kring problemen att kunna få till en lagom liten laddning från generatorn så att loket skulle kunna starta mjukt och fint. Min lösning hittade jag i form av några sammankopplade kraftiga motstånd jag fann i mitt förråd av ”bra att spara–prylar”. Dessa kopplade jag nu samman så att jag kunde skapa 4 olika nivåer av spänningen till fältlindningen i växelströmsgeneratorn.

Nästa utmaning gällde att kunna växla mellan serie- och parallellkoppling av elmotorerna i boggierna. Dels ville jag efterlikna originalet och dels räknade jag med att det dessutom skulle behövas. Jag funderade länge på olika lösningar och till slut fastnade jag för en lösning med reläer. Sex stycken enkelreläer behövdes för detta ändamål vilka inköptes från Biltema. Jag får hoppas att de klarar den belastning som det kommer att bli. De olika inkopplingarna av elmotorerna blev följande.

I utgångsläget drar inget relä och alla 4 motorerna är kopplade i serie, i nästa steg så drar 4 reläer så att elmotorerna kopplas ihop och arbetar parallellt 2+2 och i sista steget så drar ytterligare 2 reläer och alla motorer är nu parallellkopplade för att kunna ge största möjliga sammanlagda effekt.

Samtidigt som allt konstrueringsarbete med drivningen pågick, så fortsatte arbetet med karosseriet och även målningen inför den första provkörningen. Vid ångdagarna 2019 kunde jag provköra konceptet med styrning av generatorladdningen och de olika elmotorinkopplingarna med en hel del provisorier på loket. Med det lilla jag kunde provköra så ser det lovande ut med detta koncept och fortsatt provkörning kommer att ske under våren.

Nästa stora utmaning blev att kunna köra Briggs & Stratton motorerna på tomgång samt med låg last. Det visade sig vid provkörningen att originalförgasarna trots renovering visade sig i det närmaste värdelösa för detta. De är bara konstruerade för höga varvtal och hög belastning. Jag fick införskaffa en liten förgasare till en 4-hjuling samt bygga samman ett insugningsrör mellan de båda motorerna och denna förgasare. Det gick att lösa fast det var väldigt trångt om plats.